måndag 31 oktober 2011

Skolbiblioteken i fokus

Överallt pyser det och jäser om skolbibliotek. Expressen har just haft en artikelserie. Stora uppslag om ett tidigare dammtorrt ämne. Två hela uppslag 26 okt med stora feta rubriker. Dessutom flera följande artiklar:






torsdag 20 oktober 2011

Öppna dörrarna


Öppna dörrarna är vår vision inom Bildningsnämnden i Åstorp. Jag känner att det är dags att öppna dörrarna för att få synpunkter på de tankar som finns kring en uppbyggnad av skolbiblioteksverksamheten. Vi behöver synpunkter för att kunna få igång en bra verksamhet.
Tyck till! Känner att jag håller på att bli "hemmablind"
.... skulle bli tacksam för kloka synpunkter från er där ute .... och i detta skede i synnerhet från dig som inte bor i Åstorp! Hör av dig! Dela med dig av dina tankar - stort som smått.


onsdag 19 oktober 2011

Samordning och delaktighet


En liten kommun har stort behov av att samordna sina resurser för att få större helhet. Det gäller främst media som riktar sig till speciella grupper. Men det handlar också om Knowledge Management, dvs att vi tar till vara på den kompetens vi har i kommunen. Allt arbete elever och ambitiösa lärare lägger på undervisningsmoment bör tas till vara.

Tankar på en digital resurs har växt..... Har lekt med olika bloggar och wikis för att testa idéen. Bokblogg, Tips för digitala verktyg i undervisningen m m.

Bild på bokblogg Bild på bloggsida

tisdag 18 oktober 2011

Skattningstabell


Tittar man i den nya läroplanen ser man hur informationsfärdighet är ett genomgående tema.
En sammanfattning skulle kunna se ut så här:





onsdag 12 oktober 2011

Vilja att utveckla


Det är en positiv och välkomnande inställning rektorerna har till en kommande skolbiblioteksutveckling. Under mina besök väcks många frågor och många idéer landar i idéebanken.

Kvidingeskolan och Rågenskola - två lika stora skolor med samma åldersgrupper.
Skolan i Kvidinge kommer att behöva använda sitt bibliotek till klassrum p g a växande barngrupper. Rågenskolan med sin åldersintegrerade undervisning kommer att få lämna ifrån sig elever från Tingdalsområdet när Björnåsskolan står färdig. Tingdalsskolan kan då ta emot sina fyror och femmor - vilket de tidigare inte har haft plats för.

Samtidigt pågår en översyn av våra verksamheter. Kan vi hushålla bättre med våra resurser? Självklart kommer detta också att påverka hur skolbiblioteken kommer att se ut.

lördag 1 oktober 2011

Varför läser de bättre i Finland?

Inför planeringen av ett föredrag jag skall hålla i Finland läste jag lite på Utbildningsstyrelsens sidor och hamnade på förklaringen om varför man toppar Pisas läsfärdighetstest. Så här skriver man:


"Läsfärdigheten i Finland

Finländska ungdomar hörde enligt PISA 2000 till dem som läser bäst i världen. Finlands toppresultat berodde framför allt på flickornas utmärkta läsfärdigheter. Också pojkarna hörde till dem som läser bäst i OECD-länderna, även om skillnaden mellan flickor och pojkar är störst i Finland av alla länder som deltog i undersökningen. I Finland finns det en mindre andel svaga läsare än i övriga OECD-länder.

Fastän vi är medvetna om att läsfärdigheten i Finland är god, har vi ändå systematiskt arbetat med läsfärdigheten och också genomfört nationella utvärderingar av inlärningsresultaten i modersmålet. Utbildningsförvaltningen i Finland har kraftigt betonat läsfärdigheten efter en utvärdering som Utbildningsstyrelsen genomförde år 1995 (Stödjer grundskolan jämlikhet?), där det framgick att läsfärdigheten hos elever i klass 8 hade blivit sämre. Det här gav bland annat upphov till ett projekt för attutveckla skolbiblioteken år 1996, en kampanj för läsfärdighet år 1997 och spetsprojektet Läs och skriv! (Luku-Suomi!) åren 2001–2004. De oroväckande signalerna ledde alltså till snabba reaktioner, eftersom det finns en stark vilja i Finland att inte låta läsfärdigheten sjunka. Särskilt utvecklandet av medieläsfärdigheten innebär nya utmaningar."

....

Faktorer som förklarar den goda läsfärdigheten hos ungdomar i Finland

"Kultur som stödjer läsandet

  • läsande uppskattas i finländsk kultur (man beställer hem tidningar och läser högt för barn i hemmen) och det finns en bred förståelse för läsfärdighetens betydelse för elevernas lärande: medierna har fört fram betydelsen av goda läsfärdigheter och läsning på ett positivt sätt
  • kommunerna har ett heltäckande biblioteksnätverk och biblioteken är välförsedda, också familjer är flitiga biblioteksbesökare (tidningar, böcker, nätförbindelser), personalen på allmänna bibliotek arbetar för läsfärdigheten bland annat genom att ha kontakt med skolan (boktips)
  • moderns sociala ställning har visat sig utgöra en viktig modell för flickorna: finländska kvinnor är högt utbildade, arbetar utanför hemmet och läser mer än männen
  • TV visar i hög grad utländska program som är textade till finska och program sända av Svenska Yle ofta textade till svenska (barn och ungdomar läser texten och blir ganska snabba läsare)
  • ungdomarna surfar på webben, skickar sms och spelar rollspel, vilket har ökat läsandet och skrivandet under fritiden (trots att läsandet av böcker minskat)"