onsdag 8 augusti 2012

Varför har killar bristande läsförståelse?

Playing Football by Chiara CC, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by  Chiara CC 


Forskningen visar att pojkar får ett markant sämre läsförståelseresultat än flickor. Undrar hur det var på 40-talet …. skulle siffrorna se likadana ut...?

Vad är det som gör att pojkar får dessa sämre resultat? Är det inte “manligt” att läsa?

Tomas Saar (2007) diskuterar könsidentifikationer och grupptillhörighetsteman. Han konstaterar  att det finns en maskulinitetsförståelse -  ett sätt att uppträda som en ”riktig pojke” som dåligt stämmer överens med vissa skolaktiviteter. Pojkar har kraven på sig själva - och inom pojkgruppen - att producera texter som är uppseendeväckande och att absolut inte göra tjejiga saker.  Lärarna däremot efterlyser utredande, korrekta och prydliga texter - något som upplevs som feminint av pojkarna. Saar menar att pojkarna har ett behov att  hävda sig mot auktoriteter och vara modiga för att framstå och identifieras som maskulina - något som kolliderar med skolans idé om den gode eleven. Killarna tränar snabbhet, ledarskap och konkurrensförmåga. Något som upplevs problematiskt i skolan men som uppskattas i det övriga samhället.

Samma sak iakttar Gunilla Molloy (2007). Att analysera och läsa en bok  mellan raderna  betraktar killarna som en feminin sysselsättning som pojkarna drar sig för att göra. Pojkarnas pågående konstruktion av manlighet gör att det blir viktigt med  avståndstagande från aktiviteter som kan förknippas med feminint beteende, t ex att läsa skönlitteratur.

För att komma åt denna manlighetsaspekt föreslår hon att man bereder möjlighet för diskussioner i klassrummet. Diskussion och argumentering är något som män i det offentliga rummet gör - och därmed är det acceptabelt för killarna i klassrummet. Det t o m visar sig att de pojkar som inte är så glada för att läsa trots detta gärna deltar i diskussionerna. Genom detta sätt att diskutera och lyssna på varandras tankar och intryck av texten ökar pojkarnas läsförståelse.

Men Molloy  (2007) menar att det inte ensidigt får bli ett fokus på att låta de grabbiga pojkarna ta plats utan hon betonar betydelsen av en mix av läsande, skrivande och diskuterande så att tysta elever av båda könen får möjlighet att formulera egna åsikter om upplevelser av sitt läsande.

Det är viktigt att samtala om sin läsning, menar Molloy. Och att man gör det på ett mångsidigt sätt; växlar mellan samtal i smågrupper, helklassdiskussioner och loggboksskrivande.

Även i våra nordiska länder finns det en uppfattning hos killarna att läsning är något feminint.
Karin Taube (samordnare för Pisa) skriver :  “It is apparent that in the Nordic countries interest and engagement in reading are seen as features of the feminine culture. If the attitudes of low-achieving boys towards reading are indeed so negative that they do not read anything unless they have to and consider reading just a waste of time, there is certainly need for a cultural change. (Linnakylä m.fl. 2004 s.245)

Molloy lyfter fram en annan viktig sak: Texten måste beröra läsarens egen förståelsevärld för att den skall bli begriplig. .Molloy (1996; 2003; 2007) Hon kritiserar också sättet att döda läsglädjen genom att be eleverna skriva en recension. Hon ställer frågan om vi som vuxna som läser en bra bok tänker: “Nu ska jag skriva en recension av den här boken” eller “Nu ska jag skriva o m slutet”. Nej, snarare tänker vi: “Jag skulle vilja prata med någon om den här boken” (Molloy 2007 s.153).

Elevers eget inflytande över vad som ska läsas har en betydande inverkan på elevers inställning till läsning och förståelse av texten, menar Molloy (2007). Hon konstaterar också att pojkar - oavsett klasstillhörighet gärna har en förkärlek för hjältar

En annan aspekt av läsning är vad som betraktas som acceptabel läsning.  Körling (2007) menar att vi alltför lätt bara accepterar läsning som  ”att läsa skönlitterär bok. Allt annat är inte att läsa”

Ser vi för snett på allt annat än skönlitteratur? Hur möter vi killarna på deras planhalva?


KÄLLOR

Andersson, Carl-Johan & Engelbrekt, Daniel (2009. Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning. När pojkar läser och förstår - en undersökning kring pojkars läsförståelse

Bråten, Ivar (red.) (2008), Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Fröjd, Per (2005), Att läsa och förstå svenska: läsförmågan hos elever i årskurs 9 i Borås 2000-2002. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet

Körling, Anne-Marie. (2007). ”Det är tråkigt att läsa” i: Svenskläraren, 2007:2. 

Molloy Gunilla (2007), När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. 

Northern lights on Pisa 2009 - focus on reading

Saar, Tomas (2007), “Pojkars berättelser och berättelser om pojkar”. Svenskläraren – tidskrift för svenskundervisning, 2007:2. Stockholm: Svenskläraren.

Skolverket

Taube, Karin (2008), ”Läsa för livet” i Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 2008:1.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din medverkan.