onsdag 29 augusti 2012

Rekommenderad bok

Helena Öberg och Anne Ljungdahl har skrivet den lilla men mycket matnyttiga boken "Den glada boken - Framtidens skolbibliotek". En bok som vi alla kunde ha nytta av. Bra utgångspunkt för diskussioner i våra möten.

tisdag 21 augusti 2012

måndag 20 augusti 2012

Det ska vara kul att lära ....


Har suttit och lekt - igen :-) Att göra serier är kul! Användbart i många ämnen. Bildskapandet och textremsorna ingår en förvandling från opersonlig comic till personlig seriestrip med relation till dig själv :-)

söndag 19 augusti 2012

Skolbiblioteksutredningen


Ta del av resultatet av  projektuppdraget kring skolbiblioteksutveckling i Åstorp (september 2011 - juni 2012). En utredning som ledde fram till att vi nu söker projektstöd för att att skapa ett Pedagogiskt Media Centrum.

 Initiativet till översynen av skolbiblioteken togs av Annika Hoppe, chef för bildningsförvaltningen i Åstorps kommun.  Syftet var att analysera förutsättningar och behov samt arbeta fram en handlingsplan för skolbiblioteksverksamheten. Slutsatsen i utredningen blev följande:

“För ökad verksamhetskvalitet och bättre samordning föreslås inrättande av en centralmedie- och kompetensresurs – Pedagogiskt mediecenter. Denna resurs skallomfatta kompetens och resurssamordning kring media- och informationsresurser,aktuell informationsteknik, pedagogik samt läs- och språkutveckling. Resursenskall ge stöd och handledning till pedagoger och bibliotekarier.Skolbibliotekarier tillsammans med IKT pedagoger bildar bas för denna resursdär även special pedagoger kan knytas. Centralen föreslås byggas upp successivtmed start hösten 2012. “


Vi tror att denna arbetsmodell och arbetsmetodik kan tjäna som förebild för många andrasmåkommuner. Modellen innebär ett unikt helhetsgrepp där flera olika professioner är involverade vilket vi tror leder till ökad kvalitet, högre servicenivå, ökade samordningsvinster, framtidsinriktad utvecklingsstrategi, likvärdig utbildning samt inte minst kostnadseffektiv verksamhet.


Läs skolbiblioteksutredningen (formateringen har blivit skev pga uppladdning till Google dokument).
Bilaga 4

Svart på vitt


kalle by monicnil, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by  monicnil 


Lärarna på plats - äntligen! Planeringen tar fart och idéerna flödar.

När jag satt och sorterade papper idag, läser jag i en utvärdering de tankar eleverna haft kring språkprojekt vi hade förra läsåret. Projekt där vi jobbat med digitala verktyg.

Sammanfattningsvis är det mycket positiva utvärderingar.

Även om det i resans början varit jobbigt för eleverna (väl känt från Kuhlthaus processbeskrivning) har det mot slutet varit glädje och motivation.

Elevernas omdömen:

  • Motiverande - det har varit "kul", "roligt"
  • Lärt sig - Lärt sig "fakta", lärt sig nya verktyg
  • Aktiv själv - själv fått söka
  • Bestämma själv
  • Svårt och jobbigt - svårt att översätt, jobbigt att redovisa muntligt


måndag 13 augusti 2012

Nästa möte 5 sept

lisa by monicnil, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by  monicnil 
Meddelande till referensgrupperna Skolbibliotek! Vi skjuter upp vårt planerade möte till onsdag 5 september kl 8.30-10.00.  Dagordning.Välkomna!

fredag 10 augusti 2012

CC-verktyg som medel till mål



Skall under hösten försöka få "mina" lärare att oftare använda digitala verktyg i undervisningen .... på så sätt blir jag också involverad i deras arbeten :-) Slår två flugor i en smäll ....

kanske kan jag t o m slå tre på samma gång:-)

Själv tycker jag upphovsrätt är ganska knepigt moment i undervisningen i informationsfärdighet. Det är svårt att få ungarna till att bry sig, att anamma och respektera.

Men om de börjar skapa själva blir motivationen kanske högre?

Det ganska nya verktyget CC choser skulle kanske kunna vara ett medel att nå målet.

I sina digitala presentationer on line kan de med CC choser ange vilka rättigheter de vill - eller inte vill -återanvändarna skall ha. Kanske kan få dem till att reflektera även när de använder andras arbeten....



torsdag 9 augusti 2012



FORSKNING KRING LÄSFÖRSTÅELSE

Är det viktigt att våra elever erhåller en bra läsförståelse?
Vad är läsförståelse egentligen?
Hur bra är våra elevers läsförståelse egentligen?

Läsförståelsen minskar

Femtonåringarnas kunskaper i läsförståelse har försämrats under det senaste decenniet. Nedgången är störst hos redan svaga läsare. Var femte svensk elev når idag inte upp till en "grundläggande nivå" i läsning. Av elever med utländsk bakgrund födda i Sverige når 30 procent inte upp till grundläggande läsnivå, och för dem som är födda utomlands har varannan elev inte kunskaper i läsförståelse nog för att tillgodogöra sig annan kunskap.

Pojkar har ett markant sämre läsförståelseresultat än flickor. - Gäller hela världen (Pisa under 2000-talet).
Sveriges relativa position i PISA har försämrats på grund av att andra länder gått framåt medan Sverige haft nära oförändrade resultat.

Läsförståelse definition

Bråten (2008)”Läsförståelse är att utvinna och skapa mening när man genomsöker skriven text och samspelar med den.”

Hur gör vi då?

Genom att läsa får eleverna ett varierat språk och läsning ökar även deras ordförråd. Förutom att få möjlighet att tillägna sig kunskaper inom alla områden vidgar det även deras vyer.

Hur arbetar vi som pedagoger och skolbibliotekarier för att trenden skall svänga?
Genom att stimulera till läsning på alla sätt!
  1. Självklart är det viktigt att det finns ett stort urval av bra och intressant skönlitteratur, för att stimulera elevernas läsning på bästa sätt.
  2. Men också viktigt att ta hänsyn till det som forskningen pekar på: könsidentifikationen och grupptillhörighetstema! Dags att ta i tu med att engagera killarna genom diskussioner och manlig identifikation via litteraturvalet kan vi nå långt!

onsdag 8 augusti 2012

Varför har killar bristande läsförståelse?

Playing Football by Chiara CC, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by  Chiara CC 


Forskningen visar att pojkar får ett markant sämre läsförståelseresultat än flickor. Undrar hur det var på 40-talet …. skulle siffrorna se likadana ut...?

Vad är det som gör att pojkar får dessa sämre resultat? Är det inte “manligt” att läsa?

Tomas Saar (2007) diskuterar könsidentifikationer och grupptillhörighetsteman. Han konstaterar  att det finns en maskulinitetsförståelse -  ett sätt att uppträda som en ”riktig pojke” som dåligt stämmer överens med vissa skolaktiviteter. Pojkar har kraven på sig själva - och inom pojkgruppen - att producera texter som är uppseendeväckande och att absolut inte göra tjejiga saker.  Lärarna däremot efterlyser utredande, korrekta och prydliga texter - något som upplevs som feminint av pojkarna. Saar menar att pojkarna har ett behov att  hävda sig mot auktoriteter och vara modiga för att framstå och identifieras som maskulina - något som kolliderar med skolans idé om den gode eleven. Killarna tränar snabbhet, ledarskap och konkurrensförmåga. Något som upplevs problematiskt i skolan men som uppskattas i det övriga samhället.

Samma sak iakttar Gunilla Molloy (2007). Att analysera och läsa en bok  mellan raderna  betraktar killarna som en feminin sysselsättning som pojkarna drar sig för att göra. Pojkarnas pågående konstruktion av manlighet gör att det blir viktigt med  avståndstagande från aktiviteter som kan förknippas med feminint beteende, t ex att läsa skönlitteratur.

För att komma åt denna manlighetsaspekt föreslår hon att man bereder möjlighet för diskussioner i klassrummet. Diskussion och argumentering är något som män i det offentliga rummet gör - och därmed är det acceptabelt för killarna i klassrummet. Det t o m visar sig att de pojkar som inte är så glada för att läsa trots detta gärna deltar i diskussionerna. Genom detta sätt att diskutera och lyssna på varandras tankar och intryck av texten ökar pojkarnas läsförståelse.

Men Molloy  (2007) menar att det inte ensidigt får bli ett fokus på att låta de grabbiga pojkarna ta plats utan hon betonar betydelsen av en mix av läsande, skrivande och diskuterande så att tysta elever av båda könen får möjlighet att formulera egna åsikter om upplevelser av sitt läsande.

Det är viktigt att samtala om sin läsning, menar Molloy. Och att man gör det på ett mångsidigt sätt; växlar mellan samtal i smågrupper, helklassdiskussioner och loggboksskrivande.

Även i våra nordiska länder finns det en uppfattning hos killarna att läsning är något feminint.
Karin Taube (samordnare för Pisa) skriver :  “It is apparent that in the Nordic countries interest and engagement in reading are seen as features of the feminine culture. If the attitudes of low-achieving boys towards reading are indeed so negative that they do not read anything unless they have to and consider reading just a waste of time, there is certainly need for a cultural change. (Linnakylä m.fl. 2004 s.245)

Molloy lyfter fram en annan viktig sak: Texten måste beröra läsarens egen förståelsevärld för att den skall bli begriplig. .Molloy (1996; 2003; 2007) Hon kritiserar också sättet att döda läsglädjen genom att be eleverna skriva en recension. Hon ställer frågan om vi som vuxna som läser en bra bok tänker: “Nu ska jag skriva en recension av den här boken” eller “Nu ska jag skriva o m slutet”. Nej, snarare tänker vi: “Jag skulle vilja prata med någon om den här boken” (Molloy 2007 s.153).

Elevers eget inflytande över vad som ska läsas har en betydande inverkan på elevers inställning till läsning och förståelse av texten, menar Molloy (2007). Hon konstaterar också att pojkar - oavsett klasstillhörighet gärna har en förkärlek för hjältar

En annan aspekt av läsning är vad som betraktas som acceptabel läsning.  Körling (2007) menar att vi alltför lätt bara accepterar läsning som  ”att läsa skönlitterär bok. Allt annat är inte att läsa”

Ser vi för snett på allt annat än skönlitteratur? Hur möter vi killarna på deras planhalva?


KÄLLOR

Andersson, Carl-Johan & Engelbrekt, Daniel (2009. Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning. När pojkar läser och förstår - en undersökning kring pojkars läsförståelse

Bråten, Ivar (red.) (2008), Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Fröjd, Per (2005), Att läsa och förstå svenska: läsförmågan hos elever i årskurs 9 i Borås 2000-2002. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet

Körling, Anne-Marie. (2007). ”Det är tråkigt att läsa” i: Svenskläraren, 2007:2. 

Molloy Gunilla (2007), När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. 

Northern lights on Pisa 2009 - focus on reading

Saar, Tomas (2007), “Pojkars berättelser och berättelser om pojkar”. Svenskläraren – tidskrift för svenskundervisning, 2007:2. Stockholm: Svenskläraren.

Skolverket

Taube, Karin (2008), ”Läsa för livet” i Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 2008:1.

Svårigheten att begränsa sig


Skriva brev by BritaW, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by  BritaW 

Jobbar för fullt med ansökan till Internetfonden. Det är svårt att fästa en verksamhetsidée på pränt. Den finns i mitt huvud men att klistra upp den så att andra förstår är en konst :-) Dessutom skall läsaren bli intresserad och inte tröttna innan hon eller han läst färdigt. Argumenten skall vara solklara. Målbilden tydlig och lätt att utvärdera...

Den siste augusti skall ansökan till Specialpedagogiska Myndigheten vara klar .... och i september är det dags att skicka i väg vår önskan till .SE.

Är det någon som är pigg på att ge tips och råd .... hör gärna av er!